Känner mig helt borta.
Inser nu att dagen precis gått över till söndag och jag undrar vart fan lördagen tog vägen.

Inser att jag inte orkat hålla reda på något längre. Jag går bara omkring och finns. Om jag lever är en annan sak, men jag finns iallafall till.
Går i skolan och på stan. Skrattar och är glad. men jag vet inte om jag egentligen riktigt lever.
Men någon gång ska det väl, funka.

Har funderat på en massa skit. Över den kommande veckan. Och över mina kommande år.
jag har inte riktigt bestämt mig än. Inte med något.

Det är kanske det som gör att dagarna går vidare utan mig. Mitt liv går vidare utan mitt medvetande.
Det kanske är dags att ta tag i det som är svårt. Ta tag i allting som stör en.
ta farväl till allt ont och välkomna det goda.