Sitter nu efter att ha ätit chips, druckit cola och kollat på film
tänkte säga vilken sen med lite handling och trailer och sånt där mysigt!

Har huvudvärk, vill inte till skolan imorgon heller. Men jag ska fan skärpa mig nu!
Min mentor kom till mig idag och sa att hon hade pratat med min engelska lärare. Hon hade blivit glad över att jag var där och tyckt att jag verkat positiv och sådär. Hon ville att jag skulle börja komma nu, och det hade jag ju tänkt.
Var roligt att höra från henne att hon uppmärksammat mig så.
Jag räckte faktiskt upp handen ett par gånger! och det är otroligt bra föratt vara mig.

Men nu har jag börjat grubbla på gårdagen igen. Det som jag inte borde grubbla på för att det inte hjälper att grubbla.
Men hey! jag är expert på att grubbla!

Hur kommer det sig att jag som så många andra tjejer (och vissa killar) alltid bara grubblar. Inte konstigt att vi har humörsvängningar eller kan föstöra ett förhållande eller vadsom.
Minsta fel och vi tänker på det så mycket att ögonen nästan åker ut. Minsta ordval som blir fel och vi tror att våran pojkvän hatar oss.
Ni kan inte säga att det aldrig hänt att ni blivit skitförbannade på någon, och sen fått reda på att man missuppfattat hela situationen! händer tillochmed killar.

Nej, men allvarligt, vad är det för fel på våra hjänor? varför kan inte vara mer som killarna som bara rycker på axlarna åt våra utbrott och säger "såja. Du är så söt" ger oss en gullig blick och ger oss en kram. och så är det med det.
Nej, vi kan lugna ner oss efter det, men det tar ännu ett par timmar innan vi verkligen kan släppa det.
måste fråga om pojken ifall han verkligen älskar oss, inte tycker att vi är fula, inte fantiserar om den och den tjejen.

Ibland önskar jag att jag hade min pojkväns hjärna. Om så bara för en dag.