Det finns vissa saker som bara gör mig så förbannad!
Dels är det när man är riktigt elak och inte säger förlåt,
dels när man snackar om en bakom ens rygg och att man inte behandlar mig som en människa

Att en och samma person kan göra detta på två jäkla dagar gör mig så jävla arg!
Vi kallar personen "X".

I slutet av tvåan rakade jag av mig mitt hår. Dels orkade jag inte med det, men den största anledningen var för att mitt hår var så förstört, det gick inte borsta eller något, så tyckte det var lika bra att ta bort allt och starta om.
och X försökte inte ens vara diskret med att visa att X tycker att jag rent ut sagt er äcklig ut. X vågar inte titta på mig.
Jag mådde verkligen asdåligt över det men sa inget, vet att X kanske inte menade det så.

Men igår säger X: "Sandra, kan inte du raka av dig håret igen så jag slipper titta på dig."
Om inte ordagrant så var det inte så att det gick att missuppfatta vad han menade.
Jag blev jättearg. Jag menar, inte fan säger man så till någon som man ska verka vara ens vän?!
Och inte när X märker att jag blir sur har X mage att be om ursäkt eller ens fråga om jag tog illa upp.

Och idag när vi skulle in på en lektion så går jag framför X, då känner jag hur X lixom försöker lirka sig undan.
X är mycket längre än mig. Och det är inget fel med det, men ibland känns det som om X inte anser att jag är lika mycket värd X för att jag inte når personen upp till huvudet.
Så kände jag att X fot kom iväg så X försökte, medvetet eller omedvetet att fälla mig.
Då fick jag nog, sa att vafan håller X på med?!
Då fattar inte X vad jag menar, så säger X att det inte var meningen... Men då säger man väl förlåt om det händer tre jävla gånger? (vet att det låter extremt onödigt att bli arg över, men detta händer väldigt ofta. Och man tar illa upp om X vanligen brukar gå in i en (med flit) för att kunna säga "nej men stod det någon där" och sen asgarva)
Sen säger jag att X var jävligt elak som sa sådär igår, då sa X "men fattar du inte skämt?"
VADÅ SKÄMT! Man skämtar inte om sånt!
Och fortfarande har X inte mage att be om ursäkt för att jag i sånna fall missuppfattat det.
vad är det för svårt med att säga "förlåt, det var inte meningen att du skulle uppfatta det så"?

Efter maten går jag iväg för att öva på en sång med min kör-lärare.
När jag kommer och sätter mig med min klass så hör jag hur X och en annan sitter och pratar om mig. Om att raka av sig håret och allt.
Dom vet at jag sitter där, men dom försöker inte ens vara lite mer diskreta.
Då säger jag bara "prata lite högre så jag hör istället?"
Då låtsas dom oförstående, men då sa jag det att ; "jag hör vad ni säger"
Sen går jag.

Jag väntar fortfarande på ursäkten...
(Eller jag kanske inte borde få en ursäkt... jag kanske har överreagerat och bara fått allting fel?)

Okey, blev mycket X men jag orkar inte med namn för då kanske X blir ännu surare ifall X läser detta och jag hänger ut X.