och här sitter jag, trött och jävlig.
Jag går omkring med ett tungt svart moln över mig.
Försöker göra allting bra, försöker vara bra. Men tjocka dimman framför mig gör det så jäkla svårt att se vilka avfarter jag ska ta.
Så oftast tar jag alltid fel nu förtiden.
Jag drar täcket över huvudet och låtsas som att jag itne finns, låtsas att det inte är såhär det är. Att jag lever i den här världen, den här tiden.
Tänk om man bara kunde spola tillbaka till den tiden då allting gick fel för mig. Så att jag kunde rätta till och idag kanske vara en bättre människa. Men bättre egenskaper.
Det är synd att verkligheten alltid lyckas hitta sina små kryphål, så att mantillsut måste dra bort täcket och andas in verkligheten. varför kan man inte bara få vara undangömd så länge man själv vill?
Försöker göra allting bra, försöker vara bra. Men tjocka dimman framför mig gör det så jäkla svårt att se vilka avfarter jag ska ta.
Så oftast tar jag alltid fel nu förtiden.
Jag drar täcket över huvudet och låtsas som att jag itne finns, låtsas att det inte är såhär det är. Att jag lever i den här världen, den här tiden.
Tänk om man bara kunde spola tillbaka till den tiden då allting gick fel för mig. Så att jag kunde rätta till och idag kanske vara en bättre människa. Men bättre egenskaper.
Det är synd att verkligheten alltid lyckas hitta sina små kryphål, så att mantillsut måste dra bort täcket och andas in verkligheten. varför kan man inte bara få vara undangömd så länge man själv vill?
Kommentarer
Postat av: A -*
okej intressant :D
Postat av: A -*
Heheh okej:D
men jo det blir det nog säkert:D
Postat av: Rebecca
jag vill med ligga under täcket!
Trackback
