Usch, sitter och har världens oduglighets känsla i kroppen. Inget stämmer just nu.
Kollapsade förut när Lucas var här och grät och kände att jag är så jävla sämst.
Eller ja, det känner jag fortfarande.

Funderar mycket på framtiden just nu. Känns som om jag aldrig tar mig ur greppet.
Vilket grepp? Ja, det är fan frågan! Vilket grepp är det som håller fast mig, för om jag får reda på det kanske jag kan ta mig loss. Då kanske jag kan leva mitt liv så som jag vill.

Men nu är jag bara oduglig, ful, jobbig och tråkig.
Inget stämmer just nu och det känns som om jag bara sitter och glor igenom mitt liv. Utan att kunna pausa det för att ta bort det där jobbiga och tråkiga. Utan att kunna trycka in det bra och roliga.

Och tillråga på att så har jag världens feting finne i pannan.
Livet leker så himla mycket just nu...
verkligen...